2011-09-12 09:13 #0 av: Höstlegenden

Stroke kommer ofta blixtsnabbt och inte sällan helt utan förvarning. Från att ha varit helt frisk får personen inom loppet av några sekunder eller minuter kraftiga symptom. Men det händer också att spåren av stroke växer fram stegvis under ett dygn eller ännu lite längre tid.

Stroke yttrar sig ofta som en plötslig känselnedsättning eller förlamning av kroppens ena sida, eller som förlust av synfältet i någon riktning. Talsvårigheter är också ett vanligt symptom. Det kan vara svårt att formulera ord eller att förstå vad andra säger.

I vissa fall kan insjuknandet vara mindre dramatiskt med lindriga eller till och med övergående symptom. Inte sällan sker insjuknandet under natten och personen vaknar med symptomen. En annan ganska vanlig situation är att symptomen börjar och att den drabbade då går och lägger sig i förhoppningen att de ska gå över av sig själv.

Kunskapen om att det är lika bråttom till sjukhus vid stroke som vid hjärtinfarkt är inte lika spridd. Delvis kan avsaknaden av smärtor, särskilt vid propputlöst stroke, vara orsak till att man inte blir lika oroad.

Insjuknandet är i regel smärtfritt, utom vid främst subaraknoidalblödning vars vanligaste symptom är en akut, sprängande huvudvärk, ofta i kombination med kräkningar och påverkan på medvetandet. En person med subaraknoidalblödning får en retning på hjärnhinnorna och blir ”nackstyv”, det går inte att sätta hakan mot bröstet. Eftersom blödningen kan bryta igenom hjärnhinnan och komma in i hjärnan kan vanliga strokesymptom också uppstå.

Ring 112
Precis som vid hjärtinfarkt är misstänkt stroke och TIA alltid att betrakta som akuta tillstånd. Det är av yttersta vikt att den som drabbas fortast möjligt kommer till akutmottagningen på närmaste sjukhus.

”Time is brain”, är ett uttryck som läkare inom strokevården använder. Det innebär att insatserna vid omhändertagandet måste ske snabbt. Skadan i hjärnan är inte fullt utvecklad direkt efter insjuknandet, utan utvecklas efter hand under de första timmarna och dygnen. Ju snabbare en diagnos kan ställas och ju snabbare patienten får behandling – desto fler liv kan räddas och desto större är chanserna att kvarstående funktionsbortfall blir få eller inga alls.

Ring 112 till SOS Alarmering och be om en ambulans!

AKUT-testet
Ett enkelt sätt för personer utanför sjukvården att kontrollera om en person kan ha drabbats av stroke är att göra det så kallade AKUT-testet. Om en person plötsligt börjar bete sig annorlunda och man misstänker stroke ber man personen i fråga utföra följande handlingar:

A - Ansikte. Be personen le och visa tänderna.
K - Kroppsdel. Be personen lyfta armarna och hålla kvar i 10 sekunder.
U - Uttal. Be personen säga en enkel mening som ”det är vackert väder i dag”.
T - Tid. Varje minut räknas för att rädda liv. Ju fortare behandling sätts in, desto mindre blir skadorna – ring 112!

Misslyckas personen med något av detta rör det sig om misstänkt stroke.

Strokesymptom
Stroke orsakar typiska störningar i flera av nervsystemets funktioner, men symptombilden som helhet skiljer sig mellan enskilda personer. I regel drabbar stroke ena hjärnhalvan, vilket gör att också symptomen bara berör ena kroppshalvan, men på motsatt sida. Förklaringen är att viktiga nervbanor korsas när de går från hjärnan ut i kroppen.Många strokesymptom är desamma oavsett om höger eller vänster hjärnhalva skadas. Det beror på att flera av hjärnans funktioner finns representerade i båda hjärnhalvorna. Vissa specialiserade funktioner, som språkförmåga eller förmågan att orientera sig, styrs däremot från centra vanligen i vänstra respektive högra hjärnhalvan. De störs bara om kärlskadan som utlöst stroke påverkar blodförsörjningen i just dessa områden.

Hjärninfarkt, hjärnblödning och TIA utlöser såldes samma typ av symptom även om de varierar från fall till fall. Man kan inte skilja en hjärninfarkt från en hjärn- blödning bara genom symptomen. Rätt diagnos kan ställas först efter en skiktundersökning av hjärnan antingen med röntgen, datortomografi eller med magnetkameraundersökning.

Fysiska problem
Stroke orsakar vissa karaktäristiska funktionsnedsättningar på flera områden. Den som drabbas kan till exempel känna plötslig svaghet i armen eller benet på ena sidan av kroppen, ibland i både arm och ben. Plötslig känselnedsättning och domningar i ena kroppshalvan är vanligt liksom fumlighet i rörelserna (apraxi).

Stroke kan också påverka balansen och möjligheterna att styra rörelserna (ataxi).

Ibland tillkommer även yrsel i kombination med dubbelseende, huvudvärk, illamående och kräkningar. I vissa fall förekommer även varierande grad av ensidig eller, i sällsynta fall, dubbelsidig förlamning framförallt vid stroke långt bak i hjärnan. Särskilt vid bakre stroke kan medvetandegraden påverkas.

Kommunikation
Stroke kan leda till plötsliga störningar i nervcentra som styr högre hjärnfunktioner. Skada i tal- och språkcentra leder till svårigheter att hitta orden när man talar och/eller att förstå (afasi). De flesta typer av afasi medför samtidigt nedsatt förmåga att skriva och räkna samt i olika grad att förstå det man hör och läser. Afasi drabbar i regel dem som har stroke i vänster hjärnhalva och om förlamning också föreligger är den då lokaliserad till höger kroppshalva.

Oförmåga att finna namn på föremål är också vanligt (anomi).

Nästan hälften av alla som drabbas av stroke har svårt att svälja under det akuta skedet. Orsaken är förlamning i den ena sidan av svalget. När den nedre delen av stora ansiktsnerven är drabbad leder det till svårigheter att artikulera. Talet blir sluddrigt och därmed svårt att förstå (dysarti).

Uppfattningsförmåga
En annan grupp av symptom vid stroke är plötslig påverkan av förmågan att uppfatta sig själv och omvärlden, vilket kallas perceptionsstörning.

En perceptionsstörning avseende synen innebär att personen får svårt att förstå och känna igen färger, former eller kroppsdelar. Denna svårighet att tolka synintryck är inte detsamma som förlust av synen på ena ögat, ensidig blindhet, vilket är symptom på TIA, eller bortfall av synfältet, vilket orsakas av stroke.

Den som drabbas av stroke kan även få minnes- eller koncentrationsstörningar som ett uttryck för intellektuell (kognitiv) påverkan. I vissa fall går förmågan att orientera sig i den närmaste omgivningen också förlorad – det blir till och med svårt att hitta i det egna hemmet.

En särskild form av perceptionsstörning är när den som drabbas av stroke förlorar förmågan att registrera information från ena kroppshalvan (neglekt). Det blir svårt att uppfatta det som händer med och runtomkring den sidan av kroppen (i regel vänster kroppshalva). Personen kanske inte ens uppmärksammar förlamningen eller synfältsbortfallet. Neglekt kan medföra så total omedvetenhet om den vänstra kroppshalvan att det finns risk för fall, exempelvis från en stol om neglektet medför att endast höger kroppshalva sätts på stolsitsen. Det kan också vara så att endast maten på höger sida av tallriken uppmärksammas.

Smärta
Smärtor förekommer vid stroke, ibland akut men inte sällan lite längre fram i förloppet och föregås då ofta i akutskedet av känselnedsättning. Tillståndet är viktigt att uppmärksamma – genom medicinsk behandling kan läkarna i bästa fall förhindra uppkomst av ofta långvarig så kallad central smärta.

Smärta kan också uppkomma bland annat i den förlamade sidans axel. Anledningen är att muskler och senor inte håller axelleden i rätt läge eller bristen på rörlighet. När läkaren misstänker att ett sådant tillstånd är på väg kan akupunktur eller så kallad TENS ges. TENS innebär smärtlindring med hjälp av en svag elektrisk ström. Man provar också avlastande hjälpmedel för armen i förebyggande syfte.

 

Av: Johanna Ekroth

Referens & Källa Hjärt-Lungfondens temaskrift Stroke som gavs ut 2010