Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (2) Senaste inläggen

Presentationer Hälsningar Kontakt sökes Allmänt ¤ Livshotande sjukdomar ¤ Kroniska sjukdomar ¤ Psykiska sjukdomar -- Suicid - Självmord ¤ Funktionsnedsättningar -- ADHD/ADD -- Asperger och autism ¤ Missbruk och Beroende -- Alkohol -- Narkotika ¤ Mobbning, konflikter och gräl ¤ Våldtäkt & Incest ¤ Att vara anhörig till... ¤ Övrigt Anhöriga ¤ Positivt i livet ¤ Negativt & Jobbigt ¤ Berättelser ur livet ¤ I livets slutskede och tiden efter ¤ Minneslunden ¤ Lagar & Regler ¤ Hjälpmedel och stödinsatser ¤ Tips och råd ¤ Böcker och övrig media ¤ Dikter ¤ Undersökningar ¤ Lekar och tävlingar [OT - ] Utanför ämnet Om sajten & IFokus Om andra sajter
Tips och Råd

Så går ett möte till på ACA

2012-02-12 11:01 #0 av: BaraLisa

En enkel beskrivning av min erfarenhet från ca 15-20 möten hos bland annat ACA, "Vuxna Barn". Det är ju jätteläskigt att gå innan man vet!

Det är ofta en stor grej det här med att våga ta steget och gå på ett möte, för exempelvis anhöriga eller "Vuxna Barn". För mig var det så att jag prcis hade flyttat från en stad, där en kompis gick på såna möten och tyckte jag skulle börja. Jag kände ingen i den nya staden så jag gick för att träffa lite folk nästan främst.

Det är olika i olika städer, vissa har flera möten i veckan och vissa har färre. På vissa kanske det är mer folk, på vissa bara tre-fyra stycken ibland. Vissa är längre, vissa är kortare. Allt sånt står i informationen på gruppens hemsida.

På ett möte är alla anonyma, kanske just därför är folk så trevliga och förstående. Och de som gått länge vill verkligen "hjälpa" nykomlingar så de bli glada och hjälper en och vill att man ska trivas. De förklarar och hjälper, när de ser en ny. De är ofta mycket bra på att känna in stämningen eftersom de vet precis hur känsligt det är.

Man sitter runt ett bord, ofta fikar man. Man läser små texter och sen får alla säga sitt. Då får ingen annan avbryta. Man får vara tyst och bara lyssna om man vill.

Alla har tystnadsplikt där inne, och sedan ute också såklart. Vill man fortsätta gå så kan man få en "mentor". Man får prata om allt möjligt, och ofta har folk varit med om samma saker.

Många har relationsproblem, mycket på grund av sin uppväxt. Man får gråta, det händer. Vill man inte gå dit igen så är det också okej. Man behöver inte tro på Gud. Man får ge en frivillig peng för hyra av lokal med mera (typ en tia) om man har råd. Det är ju en frivillig "förening". /Lisa

Med vänliga hälsningar Lisa

 

Anmäl
2012-02-12 11:03 #1 av: BaraLisa

Här finns internetadresserna till dessa grupper, längst ner: http://anhoriga.ifokus.se/articles/4f09b31088f47250c504508d-kontakter-nar-det-krisar?discussions-1

Med vänliga hälsningar Lisa

 

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.