Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (2) Senaste inläggen

Presentationer Hälsningar Kontakt sökes Allmänt ¤ Livshotande sjukdomar ¤ Kroniska sjukdomar ¤ Psykiska sjukdomar -- Suicid - Självmord ¤ Funktionsnedsättningar -- ADHD/ADD -- Asperger och autism ¤ Missbruk och Beroende -- Alkohol -- Narkotika ¤ Mobbning, konflikter och gräl ¤ Våldtäkt & Incest ¤ Att vara anhörig till... ¤ Övrigt Anhöriga ¤ Positivt i livet ¤ Negativt & Jobbigt ¤ Berättelser ur livet ¤ I livets slutskede och tiden efter ¤ Minneslunden ¤ Lagar & Regler ¤ Hjälpmedel och stödinsatser ¤ Tips och råd ¤ Böcker och övrig media ¤ Dikter ¤ Undersökningar ¤ Lekar och tävlingar [OT - ] Utanför ämnet Om sajten & IFokus Om andra sajter
Tips och Råd

Må bra-tips till anhörig

2012-05-29 08:49 #0 av: Jess89

Tips på hur du mår bra efter att ha levt med en alkoholist.

Efter att ha levt med en alkholist i ett par år känner man sig ganska nedbruten och mår dåligt. Vissa hanterar det bättre än andra. Jag personligen har tagit det ganska hårt. Jag vill ha en bättre kontakt med min pappa, men som det ser ut nu ser jag inte att det går.

Mina bästa tips

Bryt dig loss från alkoholisten

Första steget är att du bryter dig loss från alkholiten, det är svårt att må bra innan du kommer bort från den. Detta visar att du inte stöttar dens betende. Ringer personen på fyllan säg då att du får återkomma när hen är nykter.

Gå på möten för anhöriga
Det finns olika grupper du kan vända dig till exempel: anon Här kan ni som är anhöriga dela erfarenheter.

När du känner dig redo prata med någon
Den dagen du känner dig redo att prata om det du har gått igenom så kan du prata med en vän, kurator eller psykolog. Det kan ta olika långt tid för alla innan de vill prata om händelserna. Men det är en viktig process för att medarbeta det du har gått igenom.

Gör saker som får dig att må bra
När man har gått igenom mycket jobbigt är det viktigt att man sedan gör saker som man mår bättre av. Varje människa på jorden förtjänar att må bra.

Tänk på dig själv i första hand
Sätt dig själv i fokus

Vänliga hälsningar Jessica
medarbetare på socialt stöd

Anmäl
2012-05-29 15:39 #1 av: BaraLisa

Bra artikel!

Med vänliga hälsningar Lisa

 

Anmäl
2012-06-03 14:41 #2 av: BaraLisa

Hur gör man med den skuld och skam man levt med så länge? Den brukar ju hindra att man kan ta till dessa knep. Man tror att det är en själv som är dålig...

Med vänliga hälsningar Lisa

 

Anmäl
2012-06-03 14:55 #3 av: Jess89

I början kände jag skuld och skam, men med tiden så släppte det. Så jag tror att det släpper med tiden, ge det lite tid bara :) Jag har tyvärr inga bra tips hur man annars kan göra.

Vänliga hälsningar Jessica
medarbetare på socialt stöd

Anmäl
2012-10-28 13:28 #4 av: miss Leilo

Det låter vettigt.Själv lever jag med en man som dricker periodvis & vi har levt med honom i 24 år.I nästa år blir jag 50 & har levt med honom i halva mitt liv.Som tur var så kunde jag inte få några barn-idag är jag tacksam över det! Men han har en dotter som var hos oss varannan vecka men inte ens då kunde han låta bli att dricka,trots att han älskar henne över allt annat,sen blev det mutor med leksaker & godis. Men nu är hon vuxen & vägrar prata med honom när han är på lyset-& det är bara bra att hon sätter gränser. Nu är det tid för kallare årstider & nu kan jag inte ta min moppe & åka iväg när han blir jobbig. & vi bor ute på landet & det är svårt att ta sig här ifrån. Jag lever med Psoriasis Artrit & behandlas med metoject(en slags "cellgift") & energin är inte på topp precis. För 3 år sedan fick han en stroke & jag tänkte att nu kanske han fattar.Men den blödningen satte sig i pannloben & han blev helt galen,arg,ångest & till slut ringde jag & beställde tid hos en läkare så han fick nåt som lugnade ner honom.& det hjälpte ett tag.Dom 2 sista åren har jag ringt efter ambulans för han har fått stroke-symtom.Men det visade sig att han druckit så mycket att hans hjärna svullnar. 3 liter vin på en kväll det går lätt ner. Han har fått diabetes-han fattar inte ändå inte,han har Hepatit C-men han bryr sig inte.Alkoholen är viktigare.Men trots att jag säger till honom att jag börjar bli för gammal för hans fyllor för jag vill inte ha honom här då eller så åker jag iväg på moppen.Men nu börjar det bli för kallt att köra.Jag har letat efter en ny bostad,men eftersom vi båda är förtidspensionerade,jag för Psoriasis Artrit & en massa annat & han för en ryggskada så när jag får höra hyrorna så har jag inte råd.Jag har en massa skulder så det känns som ett ekorrhjul som jag aldrig kan ta mig ur. Jag vet inte ens om jag älskar honom längre! När min pappa levde hade jag honom men han dog för 5 år sedan.Visserligen har jag en massa vänner men bara 2 vet hur det är ställt.Tyvärr bor dom långt härifrån. Jag är så oerhört trött på att det aldrig någonsin blir bättre.det finns bara 2 alternativ-han super ihjäl sig eller så sitter jag här som en viljelös "ingenting".Den så en än gång levnadsglada kvinnan jag var-jag undrar när jag gav upp & mitt glada jag dog?!

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.