2019-11-10 12:00 #0 av: Rovfisk

När det gäller personer med diagonoser inom autismspektrat, så är det mycket vanlig att dessa personer har en särbegåvning. Framförallt ser man detta på barn med Autism, Atypisk autism och Aspberger. Men även vuxna och barn med ADHD, ADD, OCD etc har oftast någon form av särbegävning.

Vad är särbegåvning ?

Särbegåvning är ett ord man oftast använder när det handlar om personer som vet allt, eller det mesta inom ett ämne

Jag har själv egen erfarenhet som förälder till barn med särbegåvningar. Och det är en evig kamp med, framförallt, skolorna. Men även på fritiden får vi hela tiden förklara och berätta hur det ligger till att barnen inte kan räkna ut det lättaste mattetal, men är oerhört kunnig i språk t.ex.

En person med särbegåvning är oftast intressestyrd och läser och lär sig precis allt om ett, möjligen 2 ämnen. De får oftast kämpa hårt både i skolan och på arbetsplatsen, då det faktiskt inte är så väldigt känd detta med just särbegåvning. Det är oftast lättare att bara hävda att personen är dum, utvecklingsstörd eller tom lat, än att försöka sätta sig in i grundorsaken till personens svårigheter.

Ett exempel som man kan använda, på t.ex barn i grundskolan, är att om de gör lite av andra uppgifter, kanske nån eller ett par sidor, så kan de få ägna sig åt det de vill när detta är gjord. På så vis "sporrar" man barnet att göra något "tråkigt" och de vet om att det kommer en jättebra belöning när de har gjort klart denna uppgift. Så kan man göra på alla lektioner. Det fungerar bra på våran ena dotter.

Många vill också gärna intala sig att en person med utvecklingsstörning eller en CP-skada, är dum i huvudet och inte fattar någonting, så man behöver inte anstränga sig att lära dem så mycket.

Detta tycker jag personligen är helt absurd. När det gäller personer med utvecklingsstörning, så kan även dessa ha särbegåvningar, trots att de kanske har mycket svårt att lära sig grundämnena i skolan.

En kompis till mig, vars son är utvecklingsstörd, var förtvivlat för några år sedan. De visste inte hur de skulle göra, han kunde inte /ville inte lära sig något, inte ens på särskolan. Tills en dag jag mötte dem ute i lekparken när jag  var ute med hundarna. Och pojken gick igång, han berättade allt om min ras, vad det var, vilken färgbeteckning de hade etc. han var då 14 år gammal. Mamman och jag tittade på varandra och bara gapade, allt pojken sa stämde. Denne son vet precis allt om hundar olika raser, genetik, färgbeteckningar, rasspecifika sjukdommar etc.

Turligt nog så är mamman en väldigt driftig person, så hon drev igenom att han skulle få läsa, och fördjupa sig i allt som hade med hundar att göra överhuvudtaget. Pojken är idag hjälpreda på ett av de större djursjukhusen här i staden. Han tjänar inte så mycket, men han känner sig viktig, han känner att han gör nytta, han ligger inte bara samhället och mamman till last

Detta att känna sig behövd, att inte behöva ligga någon till last, att känna att man faktiskt gör nytta, att man gör något som kan vara till hjälp för många andra. Det är jätteviktigt, och det får personer med särbegåvning att må bra, att fungera i samhället.

Summan av kontentan är. Personer med särbegåvning är inte mindre intelligenta, ouppfostrade eller latare än alla andra. Förmodligen ligger deras IQ lång över medel, men eftersom de flesta är intressestyrda, så anser de inte att det är värt eller nödvändigt att lära sig alla andra ämnen i skolan eller på jobbet.

Jag hoppas att denna artikel kan vara till hjälp för både er och era anhöriga som har en person med särbegåvning i sin närmaste omgivning.

Ni får gärna dela med er av egna historier och erfarenheter av att vara anhörig till en person med specialbegåvning.

Skriv gärna er historia i kommentarsfältet.