# Begravning
Author: loviisa

Min morfar gick bort igår natt efter en tidssjukdom och jag har bestämt mig för att framföra något på hans begravning / middagen där efter.  
  
Har tänkt att sjunga, läsa upp något jag skrivt eller en dikt jag hittat..  
  
Någon som vet fina låtar som passar på en begravning?  
Jag har funderat själv på

Himlen är oskyldigt blå, Let it be, Hallelujah.  
  
  
Någon som kan en fin dikt också kanske?  
  
_**Tack på för hand!**_

## Comment 1
Author: JohannaEkroth

I slutet på denna artikel berättar jag om pappas begravning: [http://anhoriga.ifokus.se/articles/4d712ebeb9cb46221d044e7d-alkoholistens-sista-tid?articles-1](http://anhoriga.ifokus.se/articles/4d712ebeb9cb46221d044e7d-alkoholistens-sista-tid?articles-1)

Jag läste en dikt på hans begravning som jag skrev när jag i mitt undermedvetna började ana att han inte hade långt kvar:

Där i vattnet under bron  
  
_Du och jag är vi för oss_  
_likt solen och dess strålar_  
_Ingenting kan nånsin skilja oss_  
_likt stacken sina nålar_  
  
_Du och jag har kommit hit_  
_på stigar har vi färdats_  
_Vägskäl har vi stannat vid_  
_gjort ett val och härdats_  
  
_Du och jag har kommit långt_  
_tillsammans här i livet_  
_Det är nu dags för en av oss_  
_att ta det sista klivet_  
  
_Du och jag följs ej längre åt_  
_i en och samma dimension_  
_Men vi kommer att mötas igen_  
_där i vattnet under bron_  
  
_Du och jag är oss alltid när_  
_fast ändå så långt borta_  
_Banden som vi har mellan varann_  
_är världens allraste korta_  
  
_Du och jag har mången väg_  
_som är för oss gemensam_  
_Men vägen som jag tar inatt_  
_den måste jag ta ensam  
  
  
  
_  
  
Här är en av Karin Boye:  

De lugna stegen bakom
=====================

Lyssnar jag, hör jag livet fly
ständigt snabbare nu.
De lugna stegen bakom --
död, det är du.

Förr var du långt borta --
jag höll dig alltför kär.
Nu, när jag inte längtar längre,
nu är du där.

Käre död, där finns i ditt väsen
något som tröstar milt:
vad frågar du efter om man vuxit stor
eller hela livet spillt!

Käre död, där finns i ditt väsen
något som renar klart:
det som är lika hos onda och goda
lägger du blott och bart.

Följ mig och låt mig hålla din hand,
det lugnar djupt och gott.
Det vackra gör du bärande stort,
det fula gör du smått.

Det är som du ville mig något.
En gåva vill du visst ha:
en underlig liten nyckel --
det lilla ordet ja.

Ja, ja, jag ville!
Ja, ja, jag vill!
Min fromhet lägger jag ner för din fot --
så växer livet till.  
  
  
  
Låtar: Bob Dylan - Knocking on heavens door   
[http://www.youtube.com/watch?v=GM28M0i11SU](http://www.youtube.com/watch?v=GM28M0i11SU)

Sedan finns det ju Accept med Winterdreams. Texten har du [här](http://www.sing365.com/music/lyric.nsf/Winter-Dreams-lyrics-Accept/078364BA5E630AA74825696A00153F2C)

## Comment 2
Author: Evahelene

Några rader ur Viktor Rydbergs dikt [Kantat](http://runeberg.org/rydbdikt/kantat.html "Kantat")

Vad rätt du tänkt

vad du i kärlek vill

vad skönt du drömt

kan ej av tiden härjas

det är en skörd

som undan honom bärgas

ty den hör evighetens rike till

Dom raderna har under åren betytt mycket för mig och tröstat i svåra stunder.

## Comment 3
Author: Thyra4

Min f.d. man (skiljde oss för 28 år sedan) dog för 2 år sedan den 31 januari och han hade planerat sin begravning helt själv och i kyrkan spelades Ted Gärdestads "Himlen är oskyldigt blå" Den är såå fin. Ett minne som bär med mig, han var pappa till våra två barn.

## Comment 4
Author: Thyra4

Förlåt, jag insåg inte att Du var så ung. Jättestarkt av Dej om Du läser eller sjunger något på Din morfars begravning. Fint av Dej. Styrkekramar.