Vad är adhd?

Alla kan ibland ha svårt för att sitta still
eller så gör man något utan att tänka sig för.
Så är det om man är stressad till exempel.
Men för en del barn och vuxna är det här ett stort problem.
Problemen är så stora att de har svårt att leva vanliga liv.
Då säger man att de har ett funktionshinder
som kallas adhd eller ibland damp.
Vi kommer i den här texten att använda adhd.

Adhd beror på skador i hjärnan.

Ungefär 5 procent av alla skolbarn har det.
Det är vanligare bland pojkar än flickor.
Länge trodde man att adhd bara fanns hos barn
och att det sedan försvann när barnet blev vuxet.
Men så är det inte.
Nu vet vi att man fortfarande har samma problem
även när man blir vuxen.

Om man tidigt kan se att ett barn har adhd
kan barnet få bra hjälp.
Då slipper barnet att bli dåligt i skolan,
och känna sig sämre än andra.
Får de ingen bra hjälp kan de när de blir vuxna
kan de få sjukdomen depression då man blir ledsen och inte orkar göra något. kan få svårt att skaffa familj och klara ett arbete
och kan i värsta fall bli alkoholister, narkomaner och brottslingar.

Hur beskriver man adhd?

Läkare skrev om barn med de här svårigheterna
för första gången för hundra år sedan.
Då trodde man också, som man gör idag,
att svårigheterna berodde på skador i hjärnan.
Sedan dess har läkare kallat de här svårigheterna för olika namn
som MBD, hyperaktivitetssyndrom,
ADD, Motoriskt Perceptuellt Handikapp (MHP),
och nu senast för adhd.

Adhd

Adhd är en förkortning av de engelska orden
Attention Deficit Hyperactivity Disorder.
Det handlar om att man har svårt
att intressera sig för något en längre tid.
Man gör saker utan att tänka sig för.
Man rör sig hela tiden och kan inte sitta still.

ADD

Alla barn med adhd har inte svårt att sitta still.
En del är tvärtom lite mer långsamma och stilla än vanliga barn.
Då kallar man det för ADD.
Det är förkortning av engelskans Attention Deficit Disorder.
Man kan också skriva det så här: AD(H) D,
för att visa att hyperaktiviteten inte är så stor.

DAMP (ADHD+DCD)

Om ett barn med adhd är klumpigt
och har svårt att hålla reda på armar och ben
så kan man kalla funktionshindret för DAMP.
Det är en förkortning av engelskans
Deficits in Attention, Motor Control and Perception.
Dessa barn har ofta mer svårt än andra.
Det är därför man ibland vill ge deras funktionshinder ett eget namn.

Numera har man skiljt på det. Så den klumpiga delen har ett eget namn DCD. Det är en förkortning av engelskans Developmental Coordination Disorder. Alltså en störning i koordination och motorik. Ofta ser man denna diagnos tillsammans med ADHD, men idag kan man alltså ge diagnosen utan att man behöver ha ADHD.

Hur får man diagnosen adhd?

När en läkare ska säga om någon har detta funktionshinder eller inte
är han eller hon mycket noga.
Barnet ska ha haft såna här svårigheter länge utan att de försvinner,
Barnet ska ha svårt för att leva ett vanligt liv.
Annars kan man inte kalla det för funktionshinder.

Vad är de vanligaste svårigheterna när man har adhd?

Alla som har adhd är mycket olika varandra.
De kan ha svårt för olika saker och svårigheterna
kan ändras genom åren.
Hur svårt barnet har det
beror mycket på hur barnet har haft det när det växer upp.
Det vanligaste är att man har svårt
att intressera sig för något lite längre tid,
man gör ofta saker utan att tänka sig för
och man har svårt att sitta stilla.

Man kan ha svårt med allt detta eller bara något.
Om man har DAMP har man också svårt
att röra på kroppen och kan vara klumpig.

Svårt att intressera sig länge för något

Barn eller vuxna med adhd verkar inte höra vad andra säger,
de kan ha svårt att förstå vad de ska göra,
de är slarviga,
har svårt att börja göra något,
de tröttnar fort,
gör inte klart det som de har börjat att göra,
de glömmer bort och tappar saker.
En del blir mycket störda om något händer i rummet.
Andra vill ofta att det ska hända något annars blir de uttråkade.

De har alla svårt att göra något en längre tid
och att göra klart något om det är tråkigt.
De har också svårt att förstå vad som är viktigt och inte viktigt.

Att göra något utan att tänka sig för

De personer som har svårt att sitta still
brukar också göra saker utan att tänka sig för.
Det enda som är vikigt är det som händer just nu.
De vill ha allt nu och kan inte vänta.

De har också ofta starka känslor som de visar direkt.

Det är svårare för dem att göra saker
om det inte finns tydliga regler för hur de ska göra.

Förr sade läkarna att svårigheten med att sitta still
var det vanligaste och det mest synliga handikappet när man har adhd.
Nuförtiden ser läkarna det på ett annat sätt
att det finns flera saker man har svårt med.

Läkarna ser det som att personer med adhd har svårt
att veta hur mycket tid det tar att göra något.
Oftast blir det här bättre när man blir äldre.
Hos en vuxen kan man märka det på
att de är otåliga och alltid behöver göra något,
att de har svårt att ta det lugnt och koppla av,
och istället trummar med fingrarna,
tuggar tuggummi och har svårt att sova till exempel.

Andra problem som kan följa med funktionshindret

Barn med adhd kan också ha svårt att tala och skriva,
ha svårt att förstå,
svårt att lära sig i skolan
och svårt att vara med andra,
och de kan känna att de inte är lika mycket värd som andra.
De kan vara rädda och oroliga,
och ha sjukdomen depression,
då man blir ledsen och inte orkar göra något.
De kan också ha liknande funktionshinder
som Tourettes syndrom och Aspergers syndrom.
Ju fler saker man har svårt med
desto svårare blir funktionshindret.
Men det blir alltid lättare om människor runt omkring förstår
hur funktionshindret är.

Varför får man adhd?

Forskare är överens om att adhd beror på skador i hjärnan
som man föds med.
Man kan ärva det från sin släkt.
Men det kan hända att man får skadorna
när man ligger i mammans mage eller när man föds.

Hjärnan hos en person med adhd fungerar annorlunda.
Det handlar bland annat om
att en signalsubstans som kallas dopamin inte fungerar som den ska.
Signalsubstanserna skickar meddelanden mellan hjärnans nerver.

Ingen tror längre på att barn får adhd för
att föräldrarna har tagit hand om barnet på fel sätt när det växer upp.
Men hur barnet har det när det växer upp
påverkar naturligtvis hur lätt eller svårt det blir
att leva med det här funktionshindret.

Om människor runt en förstår hur man har det,
om de stöder och hjälper en,
kan de göra så att funktionshindret inte blir ett svårt handikapp.