Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (2) Senaste inläggen

Presentationer Hälsningar Kontakt sökes Allmänt ¤ Livshotande sjukdomar ¤ Kroniska sjukdomar ¤ Psykiska sjukdomar -- Suicid - Självmord ¤ Funktionsnedsättningar -- ADHD/ADD -- Asperger och autism ¤ Missbruk och Beroende -- Alkohol -- Narkotika ¤ Mobbning, konflikter och gräl ¤ Våldtäkt & Incest ¤ Att vara anhörig till... ¤ Övrigt Anhöriga ¤ Positivt i livet ¤ Negativt & Jobbigt ¤ Berättelser ur livet ¤ I livets slutskede och tiden efter ¤ Minneslunden ¤ Lagar & Regler ¤ Hjälpmedel och stödinsatser ¤ Tips och råd ¤ Böcker och övrig media ¤ Dikter ¤ Undersökningar ¤ Lekar och tävlingar [OT - ] Utanför ämnet Om sajten & IFokus Om andra sajter
Kontakt sökes

Vilsen

2011-12-06 12:05 #0 av: cathiis

Jag är 18 år och för ca 1 år sen fick min familj veta att min pappa har cancer. Ända sen dess har allt bara gått neråt. Cancern han har heter myelom och är en sorts blodcancer och den är mycket aggressiv. Vi har nu fått beskedet att läkarna inte kan göra så mycket mer för honom, han kommer alltså att dö. Ingen vet när, det kan ta allt från några månader till flera år. Så man lever ganska mycket i ovisshet.

Jag själv har förnekat det här ganska mycket ända sedan han fick sin diagnos, jag tror inte jag riktigt inser än hur pass sjuk han är. Jag är ganska vilsen i mina tankar och jag vet inte vem jag ska vända mig till. Psykologer eller liknande har jag provat flera stycken, men de kan inte förstå, hur kan man förstå om man inte varit med om det själv? Min familj tycker jag att är för nära, jag vill inte ha deras sorg på mina axlar också. Vänner, visst dom är underbara men de kan inte heller förstå.

Så om det finns någon på den här sidan som känner igen sig eller också söker efter någon att chatta med, att dela alla jävligheter med så är det bara att höra av sig.

 

Anmäl
2011-12-06 19:16 #1 av: Mona22

Vet ungefär vad du går igenom. Min pappa fick prostatacancer som spred sig till skelettet som han senare dog av(levde 6 år med det). Du får gärna skriva till mig om du känner för det. Att vara anhörig är väldigt tungt det med. Det vet jag och man ska verkligen inte sitta inne med det.
Jag tycker endå du ska prata lite med din familj om hur de känner det. Det är nog jobbigt för dem också och ni kan stödja varandra genom detta.

Anmäl
2011-12-08 23:39 #2 av: JereMina

Cathiis! Jag vet vad Myelom är men känner ingen som har det men däremot har jag själv en förändring i mitt blod som kan utvecklas till denna blodcancer.

Vet du om det har gått ut i benen på honom? Skelettet? Har han fått de mediciner som finns och har de funderat på att transplantera benmärg från någon anhörig som passar in?

Jag hoppas att du kommer att orka med detta och att du får den hjälp som du behöver.



Lugn och fin Skämtar


Anmäl
2011-12-09 11:46 #3 av: cathiis

Jo det har gått ut i benen och skelettet. Vilket har gjort att skelettet är väldigt skört. Han har krympt 10cm, hans ben gick av när mamma skulle sätta på honom en strumpa och även ett revben har gått av.

Han har fått de mediciner som finns, men de hjälper inte längre så bra som de gjorde förut. De har inte gjort ett benmärgsbyte men de funderade på att göra ett stamcellsbyte men de ansåg att riskerna var för stora för att ens våga prova.

Det känns bara så jävla orättvist, för när vi först fick veta att han har den här cancern så sa dom att den inte är den farligaste, det var en enorm lättnad. Man brukar kunna leva ända upp till 15-20 år efter att man fått diagnosen. Men den här som pappa har är fruktansvärt aggressiv och ingenting hjälper.

 

 

 

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.