Mitt barn
Diktens namn: Mitt barn
Författare: Marjo Syri
Mitt barn
jag ser dig
jag ser dina tårar,som bildar pärlband
på din livsväg
Mitt barn jag hör dig
mamma, varför har jag två hem?
Mitt barn dina frågor bildar en väv
av ångest och tårar
Mitt barn jag ser din kamp om rätten
till din mor och din far.
din förvirring
Du frågar ?
Mamma
måste jag välja?
Mitt barn jag ser dig
och din kamp om
Rätten till ett hem
dina frågor träffar mitt innersta
berör min egen ångest
tillsammans vaggar vi varandra
Gråter och sörjer den familj vi förlorat
Det hem som inte finns mer
Mitt barn jag ser dig när du går
till ditt andra hem
Du vinkar hejdå mamma
vi ses nästa vecka
Med vänliga hälsningar Lisa
Att behöva gå skiljda vägar i ett förhållande där det finns ett gemensamt barn är oftast ett svårt val. Många tvekar inför detta och svaret varör finns i denna fina dikt. Och hur man ska överleva som förälder den veckan som barnet är hos den andra föräldern.
Man kan känna sig sviken, utanför, utfryst, bli svartsjuk och få en rädsla att bli helt övergiven som förälder. "Tänk om mitt barn tycker om pappa/mamma mer än mig?"
Och detta stackars barn -Måste jag välja? Det känns som om man vill dela sig i två många gånger. En del til ena föräldern och en del till andra föräldern. Så man slipper välja någon och få dåligt samvete.
Jag vet ett par där de försöker köpa barnet med saker. De tävlar. Barnet får vad det pekar på. Föräldrarna har skuldkänslor att de gått skiljda vägar, samt att de försöker vinna barnet…
Suicide doesn't take away the pain, it gives it to someone else