Annons:
Etikettövrigt-anhöriga
Läst 1543 ggr
Lussan20
2018-11-02 08:28

Gamla föräldrar

Gamla föräldrar!

Jag och mina syskon fick det tungt med våra föräldrar omkring den tid då de blev ca 80 år.

Pappa ville hålla kontrollen på mamma vilket ledde till att hon inte fick ha Adventsljusstakarna på- för de drog ström-. Han släckte taklamporna så mamma gick och snubblade. Begreppen om fara avmattades tydligt och demensen började göra sig gällande på båda.

Han ville att de skulle lägga sig samtidigt vid kl 20, själv låg han och lyssnade på dansmusik medan mamma fick ligga i mörkret och vänta in sömnen.

Jag råkade säga att du får skylla dig själv till mamma- sätt ner foten och säg ifrån-. Det skulle jag inte gjort för så ingrodda mönster är svåra att bryta i den åldern. Men pappa var en mjuk och snäll man. Men han hade sina påhitt. Han var otrygg i sig själv.

Ja så hände det, mamma fick nog och kastade en stol på honom. Båda rymde åt varsitt håll och vi fick leta efter dom båda.

Vi arbetade och fick gå från jobbet för att leta. Nu har jag lästa att när ramarna faller hos gamla kan vad som helst hända. Flera av oss närmar sig en ålder där vi känner att hjärnan stelnar i relationer.

Men tro inte annat än när vi blev arga på deras tilltag, ja då höll de ihop och kröp samman och vi barn var bara elaka barn.

Nu är det Allhelgonahelg och vi har gjort fint på deras grav. Det var pappa som bestämde att de skulle ha grav, han dog först ,så mamma som ville ha en askgravplats fick ge sig även där. Nu vilar de tillsammans , borta är världens strid och kamp, ljuset fladdrar i vinden på graven. Undrar om de håller sams där på andra sidan?🌺

Är det någon som känner igen problematiken? Mvh/WL

Annons:
wildfire
2018-11-02 08:53
#1

Så fint skrivet Wonnalesan 🌺

Jag känner igen och båda mina är vid liv,närmar sig 86 och 90 år där mor är den dominanta men även en snäll person. Jag brukar lägga locket på och inte säga så mycket men ibland har jag så klart opponerat mig över styra och ställa.

Orden: Men tro inte annat än när vi blev arga på deras tilltag, ja då höll de ihop och kröp samman och vi barn var bara elaka barn.  Det där är konstigt men så är det så även om en är dominant och den andra tar och tar och sällan säger stopp även om det förekommer visar att det är kärlek .

Ibland skulle jag vilja protestera högt men samtidigt tänker jag att så vill jag inte göra mot gamla människor för hon har en förmåga att ge dåligt samvete så jag håller tillbaka mycket för jag vet att innerst inne är hon godheten själv men sitter på ett oerhört stort kontrollbehov och har alltid gjort.

Det är inte alltid lätt det här med föräldrar oavsett vilken ålder dom är i eller vilken ålder vi är för vi förblir alltid barn i deras ögon och där kan Men tro inte annat än när vi blev arga på deras tilltag, ja då höll de ihop och kröp samman och vi barn var bara elaka barn komma in i bilden.

Mina föräldrar är toppen på alla vis och har alltid vart men det där kontrollbehovet mor har och alltid har haft det kunde både hon och vi andra gott vara utan.

Vi har alltid vart en bra familj så missförstå mig inte men nog blir det tungt när någon ska dominera med sitt för det slukar så oerhört med energi.

Det var pappa som bestämde att de skulle ha grav, han dog först ,så mamma som ville ha en askgravplats fick ge sig även där. Nu vilar de tillsammans.

Så är det här också,mor har bestämt hur det ska vara men det är lite dubbelt för ena stunden kan hon säga hon bryr sig inte och säger då far hur han vill ha det då kan det vändas emot honom och hon sätter på sig  offerkoftan.

Jag känner som så att så länge dom lever får hon vara med sitt men ibland måste jag bromsa om det blir för högt.Svårt det där man både vill och inte vill lägga sig i men en dag när dom inte är med längre då tror jag det känns bättre att jag lagt mitt lock på nu medan dom fortfarande  är i livet ❤️

Lussan20
2018-11-02 09:17
#2

Så fint skrivet!

Ja vi gjorde aldrig om det, att lägga oss i.

Men mamma var pappas livs kärlek och jag tror att hans kontrollbehov var en rädsla att skiljas åt en gång. Den övergripande makten hade mamma, för pappas dyrkan och kärlek var störst.

Pappa var konstnärssjäl, målade och skrev. Mamma var levnadskonstnär älskade fest och fart. Att skratta var hennes bästa. Pappa var vår mamma och mamma vår pappa. Men egentligen som äldst var jag bådas mamma, de sade det också en gång.

Men ibland hände saker som gjorde att vi inte visste om vi skulle skratta eller gråta. Det var dramatik, ju äldre de blev ju mer drama. Men de älskade varandra, det är jag säker på. Men de höll  alltid masken inför oss , även in i döden . De bestämde hur allt skulle vara, men visade  inga känslor för sin situation i sjukdom och inför döden.

Men tillfället med stolen var nog det längsta det gick. Pappa skulle aldrig rört mamma , han rörde aldrig oss heller, en gång har jag hört pappa höja rösten mot oss syskon.

De levde livet, de reste, festade och höll igång. Barnen var något som  bara fanns. Ibland blir jag  tagen av deras lättsamhet, tänk att inte vara så ansvarstagande om allt, släppa loss lite. Det vore kanske inte så farligt!

De dog samma dag med 4 år emellan, det visste mamma. Pappa hämtar mig på sin dag sade hon. Hon dog 4,50 den dagen. Förenade i livet, förenade i döden. Kanske är de på resa till något land de älskade?

Annars en dans i sitt älskade torp. Ja tankar går till dom denna helg…Mvh/WL🌺🎈

wildfire
2018-11-02 10:17
#3

Det ligger mycket i det att kontrollbehov handlar om rädsla för förlust och så gör dom allt för att på nåt vis hålla fast eller hur man ska uttrycka det men det blir istället en missriktad omtanke men den är från grunden väl menad det ser jag här  med mina föräldrar också.

Det är svårt att sätta sig in i det där men absolut handlar det om omtanke och rädslan för förlust.

Min mor är också konstnär medan far satsade på affärsvärlden och akademiska utbildningar som vart och fortfarande är hans stora intresse trots hans höga ålder så finns intresset kvar.

Det låter lite likt som här,mycket resande och dom har haft himla roligt även om mor alltid vart dominant.Nu är dom så gamla och tar sig inte ut själva som förr men dom har verkligen levt och tagit tillvara på livet och det är helt fantastiskt underbart och gör mig glad att dom satsat på så mycket och fått ut så gott av sina liv ❤️

Upp till toppen
Annons: