Inga juridiska vad jag vet. Däremot har de antagligen frågat brodern vem som skulle kunna göra honom en tjänst.

Jag gissar att det här även gäller syskon. Var i ett dilemma själv där jag var tvungen att säga ifrån och då googlade jag fram och kom in till lawline där någon ställt frågan.

https://lawline.se/answers/finns-det-ett-juridiskt-ansvar-att-ta-hand-om-sina-foraldrar

Skyldiga juridiskt är vi inte sen om vi själva vill är en annan sak själv fick jag helt säga ifrån både til vårdpersonal biståndshandläggare växelboendet med flera för jag orkade helt enkelt inte axla det där och har mitt liv så vi har rätt att säja nej.

#2: Ja, samma gäller för syskon.

https://lawline.se/answers/har-syskon-nagot-juridiskt-ansvar-for-varandra

#3: Tänkte att dom hade det men lagar kan vara krångliga så jag vågade inte säga säkert där men jättebra att känna till.

#1: Förmodligen är det så

#3: Tack för länken

#2: Tack

Tack för bra svar. Min vän är mest orolig för att man ska lägga på henne ansvar som hon inte är beredd att ta. Rädd att de chansar för att avlasta sig själva.
Nu kan jag lugna henne och visa länken.

#8: De kommer utan tvekan att göra vad de kan för att lasta över ansvaret på henne. Så det gäller att hon är stark och orkar stå emot. Be henne skriva ut texten (eller spara länken på mobilen), så att hon alltid har den med sig och kan visa upp om det blir "övertalningsförsök".

Framför allt att hon inte tar på sig för mycket nu och tänker att hon kan bli avlastad senare. Det är betydligt lättare att "undvika ansvar" än att "bli av med det" när man väl har tagit på sig det.
Det är inte självklart att man vill ta på sig det ansvar det innebär men även att man inte orkar fast viljan finns där.❤️

#10: Ja det är helt rätt. Jag har sagt det till henne och att hon ska vara förberedd på det.

#9: Ja de försöker så det gäller att stå på sig.

#9 & #10 Bra skrivet 👍 det är så viktigt att det kommer fram och många gånger förstår inte vården äldreboenden eller kommuner att anhöriga kanske själva inte orkar eller ens har tid för vi har ju våra liv vi med som vi ska leva.

Märker här fast jag sagt ifrån är det ändå mig man ofta ringer till eller mejlar funderar på att byta telefonnummer för det verkar så svårt för vården, kommunen och växelboendet att förstå jag klarar inte av det för det är för komplicerat och demens som tagit över den anhöriges liv så är det några som kan och är utbildade så är det dom inte jag och min far.

Far i sin tur passar upp henne med allt när hon är hemma fast dom blivit erbjudna hemtjänst men det går inte in i honom att han är inte skyldig han tror han har skyldigheten men han blir 95 i Februari och tänker annorlunda än min generation och har inte heller tillgången till internet med information om sånt här.

Dessutom gick jag in i väggen med det här och där måste jag sätta gräns jag vägrar att bli sjuk på grund av någon annans sjukdom.

Upptäckte ganska snabbt att det föll inte i god jord att sätta gränser för då ansågs jag som en dålig anhörig så både kommun och vården förväntar sig att vi anhöriga ska ställa upp men vi har en gräns vi med men det ser dom inte utan fortsätter att köra på som om det är en självklarhet att vi ska ställa upp med allt och inte dom så sprida dom här länkarna och ha dom med sig jättebra skrivet då har dom inte mycket att sätta emot eftersom vi juridiskt inte har skyldighet sen att vi är vänlig mot den sjuka det är en helt annan sak men vårda, ta hand om och göra allt där finns det betald personal som har både kunskapen och utbildning det ska inte läggas på anhöriga.

#13: Ja, vården lever högt på att utnyttja de anhöriga. Då kan de spara pengar eftersom de slipper anställa tillräckligt med folk. Det gagnar varken vården, den sjuke eller oss själva om vi sliter ut oss så att vi själv blir sjuka. Gör vi det kan vi ändå inte avlasta sjukvården, utan tvärtom belastar vi den. Något att tänka på för kommunen och vården.