Demens och Alzheimers
Vad har ni för erfarenheter av diagnoserna som anhöriga?

Min mamma hade parkinsson och Alzheimers.
Min svärmor hade demens.
Svärmor hade en period då hon ringde mig 20 30 gånger per dag ocville ha skjuts till ett jobb som hon hade som ung.
När jag lörde mig hur man skulle ta det så blev det lättare.
Jag höll med och lovade att vi skulle hämta henne kvart över sju och köra henne till jobbet.
Kattutan men stolt Plåtis ägare
#1: Inte lätt att bemöta.
Bodde din mamma med alzheimers hemma?
- Redigerat 2023-12-27 09:27 av Vixxen

#2 Till en början men sen blev det ogjörligt.
Kattutan men stolt Plåtis ägare
#3: Hur dålig hann hon bli innan hon flyttade?

#4 Hon behövde hjälp med allt och passning dygnet runt.
Enligt mig flyttade hon för sent Det vart för mycket för pappa.
Han anpassade själv huset efter hennes behov.Plockade bort trösklar breddade dörrhål gjorde om badrummet så att det skulle bli handikappanpassat.Passade henne med bara någon timme då och då med avlastning.Perioder hjälptes vi syskon till med nattpassning.
Kattutan men stolt Plåtis ägare
#5: Vilken insats din pappa gjorde!

#6 Ja på gott och ont.
Han ville inte vara till besvär men höll själv på att gå under.
Kattutan men stolt Plåtis ägare
#7: Demens och Alzheimers är de anhörigas gissel.
Jag har bara erfarenhet från en bekant som fick alzheimer.
Det jag tyckte var så jobbigt var att hennes man alltid sa "det där har du redan berättat" och hon såg såå skamsen ut då. Jag tycker det var så fel av honom.
Sorg är kärlek som blivit hemlös
Sorgen är kärlekens pris
#9: Förstår att det kändes jobbigt för dig med tanke på henne. Samtidigt kan jag förstå honom. För dig hade hon kanske berättat samma sak en-två gånger, men han hörde kanske samma sak för hundrade gången.
#10: Så var det säkert men fel av honom att påpeka inför oss tycker jag.
Sorg är kärlek som blivit hemlös
Sorgen är kärlekens pris