Hur gammal är du själv?

Jag är 40 år

Du skriver att du märker att de börjar bli gamla.
Kan inte det vara en förmildrande omständighet?

Om du blir osams med din pappa när du är 40 år kanske det finns några år innan när du inte var osams med honom.

Du skall inte avfärda dina föräldrar för att de är 75 år - det är ingen ålder om man inte är sjuk eller dement. Gammal kan också betyda mogen.

Om ni aldrig varit osams innan, så kanske det också är en förklaring…kanske bör du vara mer förlåtande….

vi har bråkat hela livet och han har tryckt ner mig och fått mig att må dåligt. För några år sedan fick jag nog och kan inte vara i hans närhet längre..
Kan tyvärr inte glömma och förlåta, jag har verkligen försökt under lång tid.
Men jag vill ju ha en relation med min mamma.. känns väldigt jobbigt :(

#6: Då förstår vi lite bättre. Det är bra om man förklarar lite mer när det är så dramatiskt.
Det finns ingen chans att du kan prata med honom och förklara hur du upplevt din uppväxt? Har du några syskon som upplevt liknande så ni kan stötta varandra?
Du kan i alla fall förklara både för din pappa och din mamma hur du känner och hur du vill ha det.
Du kan alltid ringa till din mamma, du kan be henne berätta när din pappa är borta och passa på att besöka henne då. Ni kan träffas på neutral plats eller hemma hos dig.
Det måste vara jobbigt för din mamma att sitta emellan er båda. Har hon ingen påverkan på din pappa om hur han beter sig mot dig? Har hon kommenterat eller försökt medla?

#7 jag har gjort det men han förnekar allt.
Nej tyvärr.
Hon ignorerar allt han gör mot mig.

#8 Och ändå är det just pappa du inte vill umgås med.
Din mamma verkar ha en stor skuld i detta också.

TS, jag tror jag förstår din sits rätt väl då vi har haft liknande problematik i familjen.
Jag antar att dina föräldrar fortfarande är ett par och bor tillsammans?
Jag tänker att för att detta skall funka någotsånär för er alla tre så behöver ni vara överens:
Att din mamma kan och får vara neutral och inte "utnyttjas" av din pappa eller dig för att "komma åt" den andra parten och att ingen av er "straffar" din mamma för att hon har kontakt med er båda två.
Ställer din far eller du själv däremot kravet på din mamma att hon skall ta ställning för någon av er så faller alltihop och ni riskerar samtliga relationer. Likaså att hålla den hemlig åt endera hållet.
Vilken typ av relation är det du vill ha till din mamma?
Har du dessutom barn så att dina föräldrar är far/morföräldrar? I så fall är det ytterligare en aspekt att ta ställning till - en som misslyckades rejält i min familj.

Jag förutsätter att din far inte behandlar din mor illa, att det förekommer våld och misshandel eller liknande för då är situationen givetvis helt annorlunda.

#8: Då förstår jag inte varför du vill ha kontakt med henne? Hon har lika stor skuld om hon bara är en passiv åskådare.
Det är tufft att bli föräldralös, men jag tror du skulle må bättre om du skaffade ett liv utan dina föräldrar.