Jag tycker inte att du ska ha skuldkänslor för detta, för ingenting av det här är ditt fel. Det du däremot skulle kunna göra idag, är att säga till hennes bröder att du visste. Sedan kan du ju faktiskt prata med din vän om detta. Saker o ting blir ju aldrig som man tror.

Kram

Du ska absolut inte ha skuldkänslor för det här. Du var ju, liksom hon, bara ett barn. Du hade inte förmågan att kliva in och ta ansvar för en annan människa, när du själv bara var ett barn, och det kan absolut INTE lastas dig. Du har inte gjort något fel, det fanns inget du kunde göra.

Antagligen visade hon många tecken på att det var något fel, och de som borde reagerat var de vuxna i närheten, lärare och fritidsledare osv. Ibland så väljer de vuxna dock att blunda, de kanske inte orkar se alla gånger.

Men du ska INTE beskylla dig själv för det här, det som hänt i på intet sätt ditt fel! Som barn kan man märka att något är fel, som du säger att du gjorde, men man har oftast itne verktygen för att se vad det är som felar eller att söka hjälp. Barn kan inte belastas med den typen av ansvar.

Det enda du kan göra är att försöka finnas för henne nu! Var hennes bollplank, tillåt henne att öppna sig fullkomligt för dig, även om hon säkert har mycket hemskt att ventilera. Och gör även roliga saker med henne som kan få henne att tänka på annat i detta kritiska skede, hon behöver distrahering lika mycket som hon behöver ventilering!

Får hålla med föregående talare - ha inga skuldkänslor för detta!
Du var inte gammal då, och även om du förstod vad som hände henne kan inte du i den åldern ta ansvar för det. Jag har flera exempel på där barn blivit utsatta för olika typer av incest utan att bli betrodda när de skulle berätta för föräldrar/andra vuxna i omgivningen. Jag tycker däremot att de vuxna runt omkring henne har betett sig illa, då de antagligen sett att något inte stått rätt till. Att ingen då uppmärksammat detta tycker jag visar att det finns mycket brister - någon anhörig till familjen, lärare på skolan (inte minst sexualkunskapsläraren borde reagerat på hennes annorlunda frågor) m.fl borde definitivt ha gjort något åt det, åtminstone på något vis uppmärksammat föräldrarna på att det är något som inte verkar vara helt okej.

Dessvärre tror jag att många vuxna blundar för dessa problem, och inte gör något för att uppmärksamma om någon verkar fara illa. Så ansvaret hänger inte på dig, och har aldrig legat på dina axlar heller. Försök att släppa dina skuldkänslor och finns för henne när hon behöver dig. Tids nog kommer en reaktion, om den inte kommit än, och då är det viktigt att du finns till hands. Förvisso tror jag redan du är fullt medveten om det, men ändå. För ingen av er mår bra om du mår dåligt för att inte ha gjort något tidigare, och glöm inte att du ensam inte kunnat påverka detta något större.

Stå på dig, och finns för din vän när hon behöver dig. Skuldkänslorna mår ingen bra av, så försök släppa dem vid första bästa tillfälle.
Styrkekram!